www.WHACKIPEDIA.tk

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: Nu s�

F�rfattare: Anonymous
Rubrik: Nu s�
Postat: 2012-02-22 12:41:05 (GMT 1)
�mne Svar: 0

Aftonbladet:

Citat:

Wikileaks: �Carl Bildt
�r informat�r �t USA�
Bildt: �Kampanjen kommer att falla s�nder och samman�
Wikileaks har dokument som visar att Carl Bildt �r informat�r f�r USA, enligt uppgifter till tidningen Expressen.
Bildt ska ha utl�mnat olaglig diplomatisk information sedan 1973.
� Smutskastningskampanjen kommer att falla s�nder och samman, kommenterar Bildt p� sin blogg.
Wikileaks uppger sig ha dokument som ska bevisa att utrikesminister Carl Bildt (M) har varit �informat�r� �t USA.
Informationen som han ska ha l�mnat ut om Sverige ska vara av s�dan art att den strider mot svenska lagar, skriver Expressen.
Carl Bildt ska ha b�rjat ge information till den amerikanska regeringen redan 1973.
Karl Rove, tidigare chefsr�dgivare och vice stabschef �t USA:s f�rre president George W Bush, utpekas som Bildts ursprungliga kontakt.
UD kommenterar inte
Utrikesdepartementet har inte tagit del av Wikileaksdokumenten.
� Vi har ingenting att s�ga om det h�r. Vi kan inte kommentera dokument som vi inte har sett, s�ger UD:s presschef Anders J�rle, till Aftonbladet.
Carl Bildt befinner sig just nu i London f�r en konferens. Anders J�rle har under dagen varit i kontakt med honom.
� Det �r samma svar d�r. Carl Bildt kan inte heller kommentera dokument som han inte sett. Just nu �r det bara ett hot om att visa upp dokument och det kan vi inte kommentera.
Bildt: �Jaha�
P� sin blogg skriver Carl Bildt i dag:
�I dagens Expressen st�r det att l�sa att organisationen �Wikileaks planerar en massiv smutskastningskampanj mot Sverige�.
Och som en del av denna �hotar Wikileaks att offentligg�ra en hittills ok�nd amerikansk diplomatrapport d�r utrikesminister Carl Bildt pekas ut som informat�r f�r USA sedan 1970-talet.�
Jaha.
Nu v�ntar vi bara p� att man ocks� kommer att fr�n att publicerar denna enligt deras mening ytterligt graverande rapport.
Ty n�r det sker kommer denna del av den planerade �smutskastningskampanjen� snabbt att falla s�nder och samman."

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: WHACKIPEDIA

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-21 04:52:20 (GMT 1)
�mne Svar: 88

Whackipedia - det stend�da oberoende uppslagsverket p� internet

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Rockband, svenska

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-15 23:30:59 (GMT 1)
�mne Svar: 7

Lordi

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: Ett nytt 30-tal till m�tes

F�rfattare: Anonymous
Rubrik: Ett nytt 30-tal till m�tes
Postat: 2012-02-08 15:00:49 (GMT 1)
�mne Svar: 0

En av de mest genomgripande och klarsynta texter som formulerats av n�gon svensk person p� senare �r. Jag tackar Maria Sveland f�r att hon lyckats med konststycket att �ven i min egen politiskt deprimerade vardag ingjuta en droppe framtidstro och hopp om m�nskligheten. Tack.

Vars�goda k�raste Whackipedianer; p� halvvolley:

Citat:

G�r vi ett nytt 30-tal till m�tes? I land efter land v�xer sig �h�gerextremismen allt starkare, med sin rasism och anti�feminism. �F�rfattaren Maria Sveland h�r den �hatiska tonen �skruvas upp ocks� bland svenska kr�nik�rer och n�tdebatt�rer.

Hur m�rker man att kartan h�ller p� att ritas om? Man l�ser n�got h�r, ser n�got d�r, sm� tecken som vart och ett f�r sig inte beh�ver betyda n�got v�sentligt men som tillsammans bildar ett st�rre sammanhang. Kroppen reagerar f�rst, ett ordl�st fladder i br�stkorgen, v�rken i magen och s� pl�tsligt framtr�der bilden allt tydligare och obehagligare.

En bok kommer med posten, �De hatade� av Magnus Linton. Det �r en liten bok utgiven p� bokf�rlaget Atlas men med ett inneh�ll som f�r mitt hj�rta att bulta uppr�rt och g�r mig s�mnl�s flera kv�llar i rad. Lintons reportagebok skildrar det som h�nder just nu i Ungern och Nederl�nderna och hur det h�nger ihop med h�ndelserna p� Ut�ya. Det �r en skildring av ett wEuropa d�r de h�gerradikala partierna vuxit sig allt st�rre och intagit parlament i land efter land. I Ungern finns det ny�fascistiska partiet Jobbik som byggt sin framg�ng p� �zigenarfr�gan� och numera �r landets tredje st�rsta parti. I Holland finns Geert Wilders och PVV som med sina 15 procent kan st�lla krav p� regeringen � sl�jf�rbud, halalf�rbud, mosk�f�rbud, kort sagt en kriminalisering av islam.

Det ser inte b�ttre ut i resten av Europa. I Finland har vi Sannfinl�ndarna, i Danmark Dansk Folkeparti, i Frankrike Front National, i Sverige har vi SD och i Norge har de Fremskrittspartiet. Jag l�ser och sk�ms �ver att jag inte fattat omfattningen, det h�r �r p� inga s�tt nyheter, flera andra har skrivit och rapporterat om l�get. Men min punkt, d�r den d�r skavande magk�nslan pl�tsligt blir formulerad, �r n�r jag l�ser Lintons bok. D�r och d� om kv�llarna faller bitarna p� plats och helheten g�r mig s�mnl�s och s�mnl�s och s�mnl�s.

Den helgen �ker jag till Berlin med min nio�ring p� en sedan l�nge planerad resa som blir aktuell p� ett helt annat s�tt �n vad som var meningen. Vi promenerar runt i en iskall stad, mitt i Europas historia och tittar p� muren och F�rintelsemonumentet, g�r vidare till Historiska museet d�r hela framv�xten av nationalsocialismen finns �sk�dligjord med hj�lp av bilder, texter och gamla filmer och pl�tsligt k�nns det s� fruktansv�rt n�ra. Jag fryser och t�nker p� det som historikern Thomas von der Dunk s�ger i intervjun i Lintons bok. Att situationen i Europa just nu p�minner starkt om tiden f�re andra v�rldskriget.

Var det s� h�r det var p� 30-talet? Sm� enstaka artiklar och nyhetsinslag som b�rjade dyka upp h�r och d�r, med en ny andemening. En ny riktning. F�r visst m�ste det ha varit s�, d� som nu, att de h�gerradikala partierna p�verkar det allm�nna politiska klimatet s� att det som f�rr betraktades som tokh�ger med drag under galoscherna allt oftare slinker in och sipprar ner. Dyker upp d�r man minst anar det.

Som en kv�ll i december n�r jag ser p� Aktuellt. De visar ett reportage d�r reportern Bert Sundstr�m �terbes�ker sin gamla hemstad Borl�nge och beskriver f�r�ndringarna. Arbetskraftsinvandringen fr�n Sydeuropa och Finland, s�ger Bert, har nu ersatts av flyktingmottagningar d�r 97 procent kommer fr�n Somalia. I f�rbifarten upplyser han oss ocks� om att h�lften av de 350 somalierna som kommit i �r var analfabeter, vad nu det har med saken att g�ra. Efter detta ger han �nnu ett exempel p� f�r�ndringen: ett nytt fotbollslag med n�stan bara invandrare i truppen, Dalkurd, �r p� vippen att kn�cka Dalarnas fotbollsstolthet Brage. Nationalismen har alltid frodats i sportkulturen.

Som vanligt reagerar min kropp f�re mitt medvetande. En gnagande oro som jag f�rst�r f�rst n�r den efterf�ljande studiodebatten tar plats. I min tv, i mitt rum, i mitt hem st�r SD:s Jimmie �kesson och Centerpartiets Annie L��f p� var sin sida av studiobordet och rubriken f�r deras debatt �r �Har invandringen g�tt f�r l�ngt?� En rubrik och ett uppl�gg som redaktionen f�r Aktuellt best�mt, men som �r som skapad av och f�r Sverigedemokraterna. Jimmie �kesson ser trygg ut i sin kostym, nickar allvarligt f�r att understryka sina oemotsagda drapor med legitimt st�d av reportaget vi nyss sett som tycks vara inne p� samma linje.

Han s�ger saker om att det �r �ett problem och misslyckande� att Borl�nge f�tt ta emot en s� �sv�rintegrerad grupp som somalier�. Programledaren som heter Lennart nickar och hummar och pl�tsligt �r det en sanning att somalier �r en sv�rintegrerad grupp utan att �kesson avkr�vs n�gon mer specifik f�rklaring eller exempel f�r detta p�st�ende.

Gr�nserna f�rflyttas sakta men s�kert �t h�ger. Socialdemokratin genomg�r sin st�rsta kris i partiets historia, ord har f�tt nya betydelser. Moderaterna �r det nya arbetarpartiet och i st�llet f�r klass pratar KD om inkomstspridning (som i deras �gon inte alls handlar om or�ttvisa utan �r n�got positivt) medan Carl Bildt twittrar ogenerat fr�n konferensen i Davos d�r v�rldssv�lten ska diskuteras: �Ser fram emot World programme-middagen i kv�ll. Global hunger �r ett br�ds�kande �rende�. Nyligen sa tydligen Angela Merkel att m�ngkulturalismen misslyckats.

Men det �r f�rst n�r jag l�ser Magnus Lintons avsnitt om massakern p� Ut�ya som jag f�rst�r hur hatet mot m�ngfalden h�r ihop med antifeminismen som blomstrar i medierna bland reaktion�ra ledarskribenter, h�gerkonservativa och liberala tankesmedjor som Timbro och Axess, bloggar och n�tdebatt�rer.

Linton skriver om faran med att betrakta Breiviks tankar om f�rr�darna som en enslings verk. M�nga delar Breiviks f�rest�llning om att det finns ett antal sanningar som inte f�r s�gas p� grund av makten.

�Det Breivik kallar �kulturmarxism� heter i den mer etablerade v�rlden �politisk korrekthet�, men grundtanken �r densamma; vissa sanningar f�r inte s�gas och det spr�ngstoff som aldrig kommer till ytan handlar alltid � f�r b�de extremister och h�geretablissemang � om feminism och m�ngfald, den politiska korrekthetens tv� k�rnor.�

Mattias Gardell �r inne p� samma sp�r i sin lysande och viktiga text i Feministiskt Perspektiv (13/1). De v�rsta f�rr�darna i Breiviks v�rld �r kvinnor och framf�r allt feminister eftersom de underbl�ser multikulturalism och har feminiserat v�sterl�ndska m�n som nu vet hur man byter bl�jor men inte hur man sl�ss. Breivik skriver i sitt manifest: �Den europeiska civilisationens �de vilar ytterst p� de europeiska m�nnens handfasta motst�nd mot den politiska korrekta feminismen�.

Jag l�ser och undrar hur samh�llet blev s� skevt att Borl�nges �problem� med invandringen f�r ta plats i Aktuellt medan tystnaden om denna enorma politiska och kulturella f�r�ndring, som sker mitt framf�r v�ra �gon, f�rblir i medieskuggan?

Jag klandrar och fr�gar mig igen och �ter igen: Varf�r har jag inte insett och f�rst�tt detta tidigare? Vi, jag, visste ju att Breiviks fr�ms�ta m�l var att d�da Gro Harlem Brundtland, att hans kvinnohat var lika starkt (starkare?) som hans hat mot muslimer och invandrare.

Just hatet mot det s� kallat politiskt korrekta, eller kulturmarxismen, �r ett genomg�ende tema bland antifeministiska bloggare som P�r Str�m och Pelle Billing. I deras v�rld r�der en stats- och medie�feminism som ut�var en hegemonisk kontroll �ver �sikter och v�rderingar. Och eftersom gr�nserna l�ngsamt f�rskjutits kallar ingen P�r Str�m eller Pelle Billing f�r de extremister de faktiskt �r, tv�rtom bjuds de in till tv-soffor och debatter och erbjuds utrymme p� olika forum.

Under h�sten har attackerna mot feminismen varit regelbundna och mer aggressiva och hatfyllda �n n�gonsin, n�got som n�ttidningen Feministiskt Perspektiv som enda medium uppm�rksammat genom en ambiti�s kartl�ggning och granskning av antifeministerna. Genom att n�rl�sa n�ttr�dar och bloggar urskiljs vissa gemensamma n�mnare, som att hatet mot muslimer, judar, svarta och homosexuella g�r hand i hand med kvinnohatet och antifeminismen. De tillh�r samma tankekomplex, skriver Paula Melkerson (Feministiskt Perspektiv 13/1) och beskriver upps�ttningen �Sk�rpning gubbar� som var en scenisk l�sning av en h�gerextrem n�ttr�d p� Teater Galeasen.

�I n�ttr�den omtalades kvinnor som �sliddjur� vars enda existensber�ttigande bestod i att reproducera rasen. Och till och med den funktionen ifr�gasattes, eftersom svenska kvinnor ans�gs �rasblanda� f�r mycket och d�rf�r borde avr�ttas f�r f�rr�deri.�

Hatet mot Turteaterns upps�ttning av Scum-manifestet gick i samma anda. B�de P�r Str�m och Pelle Billing skapade ett drev p� sina bloggar som flera andra antifeministiska bloggare snabbt ansl�t sig till och skrev egna texter p� samma tema. F�rutom en v�g av protester och demonstrationer uttalades rena d�dshot. L�ngst gick bloggaren �Medborgare X� som skrev:

�F�r visst �r det s� att inte enbart en v�ldtagen feminist �r en bra feminist. En m�rdad feminist �r en �nnu b�ttre feminist. Varf�r inte b�rja med Andrea Edwards sj�lv. Henne kan man hitta p� f�ljande adress.�

Fr�gan �r inte om denna aggressiva, hatiska ton p�verkar oss utan hur den p�verkar oss. Hur den avtrubbar oss alla. Hur den f�rflyttar gr�nserna ytterligare. Hatets n�rvaro, �ven om det �bara� skulle existera p� n�tet, g�r att vi alla genomg�r en normaliseringsprocess likt den som misshandlade kvinnor genomg�r. Till slut blir v�ldet ett vardagligt inslag som man gradvis v�njer sig vid. Gr�nserna f�rskjuts.

Jag kommer att t�nka p� det som Susan Brownmiller skrev i sin bok fr�n 1976, �Against our will � Men, women and rape�, hur det faktum att ett f�tal m�n v�ldtar kvinnor uppr�tth�ller en maktobalans och skapar en r�dsla som �ven de m�n som inte v�ldtar kvinnor tj�nar p� � eftersom r�dslan f�r v�ldt�kt p�verkar alla kvinnors beteende, r�relsem�nster, sj�lvbild, sexualitet. �ven de som inte blir v�ldtagna tvingas f�rh�lla sig till att detta �r n�got som kan ske och sker n�r som helst.

Detsamma sker n�r de h�ger�radikala spyr ut sitt hat. Inf�r sj�lva hotet om v�ld p�verkas grupper av m�nniskor och anpassar sig p� olika s�tt. Det ligger i hatets natur att det tvingar de hatade att f�rh�lla sig till dess existens. Dessutom sipprar hatet ner och f�rgar av sig p� s�dana som befinner sig l�ngre in mot mitten. Vanliga mainstream-kr�nik�rer, f�rfattare, journalister som pl�tsligt skriver och s�ger saker som �terigen f�r det att fladdra oroligt i min br�stkorg. Hur hatet relativiseras s� att extrema antiabortr�relser som till exempel MRO � M�nniskor�tt f�r of�dda � som k�r omkring bilar med blodiga foster uppfl�kta, f�r organisationer som Ja till livet att pl�tsligt framst� som relativt resonabla.

Det �r i detta samh�llsklimat som Marcus Birro skriver f�ljande i en kr�nika i Dagen (18/1):

�Varje g�ng jag l�ser eller h�r n�gon h�vda att Gud inte d�mer, att helvetet inte finns, att det onda �r en bluff, att aborter alltid �r en r�ttighet och att livet som v�xer d�r inne inte �r ett liv utan livmoderinneh�ll, n�r jag h�r framtr�dande l�kare tala om aktiv d�dshj�lp som en r�ttighet, d� inser jag att vi kristna och troende m�ste b�rja st� upp f�r vilka vi �r.�

Det �r i detta samh�llsklimat som Bengt Ohlsson skriver sin m�rkliga k�nslom�ssiga antiintellektuella text om kulturv�nstern som just handlar om hans aversion inf�r en politiskt korrekt v�nsterhegemoni.

Inte heller tror jag att det �r en slump att medier och litteraturkritiker tokhyllat en sk�ggig norrman och hans litter�ra mastodontverk som av en h�ndelse heter just �Min kamp�. Jag l�mnar diskussionen om den litter�ra kvaliteten utanf�r denna text, po�ngen �r att de �sikter som Knausg�rd v�drar i sina b�cker �r precis de slags �sikter som blivit alltmer legitima i takt med att gr�nserna f�rskjutits �t h�ger. Han skriver om �fittlandet Sverige� som �r s� politiskt korrekt att man inte ens f�r s�ga ordet neger l�ngre. Han beskriver sin �ngest �ver sin f�rlorade manlighet just f�r att han tvingas byta bl�jor och vara pappaledig och g� p� babyrytmik. Den slags feminisering av v�sterl�ndska m�n som �ven Breivik �r s� djupt oroad �ver i sitt manifest.

Det fanns en tid n�r de flesta var �verens om att det inte var okej att anv�nda ordet �neger� eftersom det �r ett ord som b�de har en rutten historisk kontext och �r ett ord som m�nga k�nner sig kr�nkta av. Men i takt med att begreppet politiskt korrekt blivit n�got som alla �r r�dda f�r att bli kallade h�rs allt f�rre inv�ndningar mot rasistiska och sexistiska sk�mt eller ord. Insinuationen om att n�gon �r politiskt korrekt r�cker f�r att tysta kritiken samtidigt som den vrider upp volymen f�r alla som har ett behov av att pysa smygrasism och sexism.

Anv�ndandet av begreppet �politiskt korrekt� underminerar all slags politiskt patos eftersom det insinuerar att du bara sl�nger dig med dina �sikter som ett slags accessoar, inte f�r att du p� riktigt �r engagerad. Det �r ett effektivt s�tt att f� tyst p� debatter. Och som av en h�ndelse �r det ett begrepp som n�stan uteslutande anv�nds p� och om s� kallade v�nsterm�nniskor och feminister. N�stan aldrig om m�nniskor med konservativ politisk �sk�dning.

En v�n jag m�ter p� en fest ber�ttar att han senaste tiden k�nt sig deprimerad och undrat varf�r. Ingenting i hans liv �r d�ligt eller s�mre �n vad det varit f�rut.

�Till slut kom jag p� att jag var politiskt deprimerad. Det k�nns s� hoppl�st och iskallt just nu.�

Jag h�ller med. Detta �r mitt f�rs�k att ben�mna f�r�ndringarna. Att g�ra dem synliga. Ett f�rs�k att ta mig ur min politiska depression.

Gr�nserna har f�rskjutits, kartan ritats om och mitt hj�rta bultar f�rtvivlat.

Maria Sveland

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Rockband, svenska

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-08 03:38:50 (GMT 1)
�mne Svar: 7

Marit Bergman
Han som sjunger "hej monika"
H�kan Hellstr�m
The Tricklevs
Midi Maxi Efti
Alcazar
Sten & Stanley
MC Tim

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Kapitalism

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-08 03:31:28 (GMT 1)
�mne Svar: 2

T�nkv�rt saxat ur DN:

Citat:

Soppk�ken har �ter dykt upp i Europa och USA i takt med att miljontals m�nniskor blivit arbetsl�sa och f�rlorat sina hem. Samtidigt �r finanskrisen bra f�r klimatet. Kajsa Ekis Ekman har l�st tv� b�cker om kapitalismen.

En finansbubbla brister. Miljoner m�nniskor blir arbetsl�sa och f�rlorar sina hem. Varannan spansk ung m�nniska st�r utan arbete. Soppk�k kantar �terigen Amerikas och Europas gator. Kyrkan � kyrkan! � m�ste stiga in och f�rse hungriga m�nniskor med mat. De v�ljare som under �rtionden r�stat f�r att s�nka skatterna uppt�cker f�r sent att det sociala skyddsn�tet �r borta. Ekonomerna mumlar f�rl�get att de inte hade en aning om att det kunde ske. (Samma sak sa de 1929, 1973, 1991 och 1997.) V�rldens ledare sammantr�der och g�r allt f�r att r�dda kapitalismen, �ven om det inneb�r att st�lla demokratin �t sidan i l�nder som Italien och Grekland. Det �r bara tillf�lligt, lovar de, n�r bankcheferna f�tt styra ett tag kommer tillv�xten �ter att skjuta fart och vi kan utlysa val igen. Ett litet olyckligt avbrott, men snart �r allt som vanligt � eller?

Nej det �r det inte, menar den norske f�rfattaren P�l Steigan i sin nya bok �En g�ng skall jorden bliva v�r�. Den h�r g�ngen �r det annorlunda. F�r det f�rsta omfattar den h�r krisen l�ngt fler m�nniskor och fler l�nder �n under trettiotalets depression. Dessutom sker den samtidigt med tv� andra kriser som man inte ens hade h�rt talas om p� trettiotalet, n�mligen klimatkrisen och oljekrisen. Oljan sinar och klimatet orkar inte mer. Vi lever i de tre E:nas kris: ekonomi, ekologi och energi. Ekosystemen h�ller p� att kollapsa, haven �r utfiskade och temperaturen stiger med �versv�mningar och torka som f�ljd. Under loppet av tv�hundra �r kommer kapitalismen att ha gjort slut p� den fossila energi som det tagit naturen miljoner �r att bygga upp. Oljan kommer inte att helt ta slut, men det blir allt dyrare att f� fram den och snart kommer det inte att vara v�rt m�dan. Det �r sv�rt att t�nka sig en kapitalism utan olja. Oljan beh�vs till att producera bilar, datorer, krig, kl�der, plast och mat.

P�l Steigan var under sextio- och sjuttiotalen ordf�rande f�r det norska kommunistpartiet och en av de f�rsta v�sterl�nningar som redan d� f�ruts�g Kinas ekonomiska uppg�ng. Han �r en i raden av f�rfattare och socialistiska t�nkare som, till skillnad fr�n v�rldens ledare, tar ett helhetsgrepp p� de utmaningar som v�rlden st�r inf�r. Andra b�cker p� samma tema �r kulturgeografen David Harveys �Kapitalets g�ta och kapitalismens kriser� och svenske David Jonstads nyutkomna �Kollaps � livet vid civilisationens slut�.

Jag l�ser dem i ett kallt Aten, omsvept av allt i filtv�g jag kunnat hitta. Jag trodde aldrig att det jag saknade med Sverige skulle vara v�rmen, men s� �r det. Centralv�rmen har slutat fungera i huset d�r jag bor eftersom m�nniskor inte har r�d att betala r�kningarna. De flesta g�r runt med rinnande n�sor och en envis hosta. D� jag gl�mmer att st�nga av varmvattenberedaren efter att jag duschat blir folk vansinniga; fattar du inte vad det kostar? Det r�der brist p� allt i Grekland f�r tillf�llet med tomma kylsk�p, skolor utan b�cker, m�ngder av m�nniskor utan mat. Och detta trots att det varken saknas mat, b�cker eller el.

Krisen �r ett mardr�ms-Absurdistan. Allt finns tillg�ngligt, men m�nniskor f�r hellre d� �n ta det. Som David Harvey skriver: �I kristider blir kapitalismens irrationalitet uppenbar f�r var och en. �verskott p� kapital samexisterar med �verskott p� arbetskraft utan att n�gon tycks veta hur man ska sammanf�ra de tv�, trots att m�nni�skor lider och behov l�mnas otillfredsst�llda.� Samtidigt, och detta �r hela kruxet, �r krisen bra f�r klimatet. Det finns ingen klimat�tg�rd som har s�nkt koldioxidutsl�ppen s� mycket som finanskrisen. Kanske m�ste vi v�nja oss vid att frysa? Kanske �r situationen jag just nu befinner mig i, snorig, kall och underbetald, en signal om hur framtiden kommer att se ut? Den framtid som k�nns m�rkligt lik det f�rflutna. Tydligt �r i alla fall att vi l�st in oss i ett system som har tv� l�gen. Det ena �r h�gkonjunktur � d� g�r klimatet under. Det andra �r kris � d� g�r m�nniskor under.

Men herregud, t�nker ni, det h�r l�ter ju vansinnigt, finns det inget stabilt mellanl�ge? D�r b�de vi och naturen kan garanteras �verlevnad? Nej, inte s� l�nge vi har ett kapitalistiskt system. Eftersom det kapitalistiska produktionss�ttet inte har n�gon plan f�rutom att skapa maximal profit, hamnar det om och om igen i v�ldsamma sv�ngningar. Marxister har l�nge p�pekat att det inte finns n�gon kapitalism utan kris. Under mitten av nittonhundratalet var v�stv�rlden dock relativt f�rskonad eftersom kapitalet inte fick fritt spelrum. Regleringar, en stark arbetarr�relse och lagar som f�rsv�rade spekulation h�ll tillbaka profitintresset fr�n att l�pa amok.

Nyliberalismen gjorde slut p� denna epok, skriver David Harvey. Nyliberalismen var ett klassprojekt med syfte att kn�cka den organiserade v�sterl�ndska arbetarklassen. Den nyliberala epoken inleddes p� �ttiotalet och gick ut p� att systematiskt ta bort alla hinder f�r profit. Det blev fritt fram f�r kapitalet att r�ra sig �ver jorden och f�rflytta sig dit l�nerna var l�gst. Trettio �r senare �r resultatet uppenbart f�r alla � klyftorna har �kat �ver hela v�stv�rlden. I USA �r de st�rre �n p� hundra �r. De rika blev superrika, medan vanliga m�nniskors l�ner stagnerade. Heml�shet och arbetsl�shet blev institutioner �ven i l�nder med h�g tillv�xt. Men d�rmed skapade kapitalismen tv� problem f�r sig sj�lv. Det ena var: Om m�nniskor inte har pengar, hur ska de kunna konsumera? Det andra var: Var skulle de rika investera alla sina rikedomar?

Svaret p� b�da fr�gorna blev l�n. Genom krediter kunde l�ntagarna forts�tta att konsumera. N�r bankerna l�nat ut till medelklassen gick de �ver till att erbjuda l�n till arbetarklassen, ofta till �nnu h�gre r�nta. Till slut l�nade de ut till och med till m�nniskor som inte hade jobb. M�nga tog emot l�nen som en v�lsignelse: trots att l�nerna inte steg n�mnv�rt kunde de k�pa nya hus, renovera dem och skaffa platt-tv p� k�pet. Men vad vi inte ins�g var att f�rutom att vara l�neslavar, hade vi nu ocks� blivit l�neslavar. Nu hade vi tv� kapitalister som skulle leva p� frukterna av v�rt arbete: p� den ena axeln satt arbetsgivaren, p� den andra banken.

De h�r l�nen blev grundpl�tar i en allt komplexare ekonomi, d�r l�nen paketeras och s�ljs om och om igen. Problemet, skriver P�l Steigan, var bara att ju fler kapitalister som slutade investera i produktion och gick �ver till finansspekulation, desto mindre produktiv verksamhet fanns som kunde mata dem. Man kan j�mf�ra det hela med en mygga som suger blod av en m�nniska: s� l�nge myggan �r relativt liten och m�nniskan stor och stark, kan detta f�rh�llande uppr�tth�llas. Men om myggan blir gigantisk och m�nniskan mindre och svagare, kan vem som helst f�rst� att b�de myggan och m�nniskan kommer g� under � och att m�nniskan kommer att d� f�rst. Precis detta h�nde ocks� 2008. Den riktiga ekonomin hade blivit alltf�r liten f�r att kunna m�tta finanskapitalisternas hunger. F�rst hotades bankerna av konkurs. D� gick stater in och r�ddade dem. Nu �r det stater som riskerar konkurs. B�de Europas och USA:s skuldberg �r gigantiskt. Som David Harvey skriver: kapitalismen l�ser inte sina kriser, den bara flyttar runt dem.

Allt detta har lett oss till en situation d�r maktbalansen i v�rlden skiftar. Kina har k�pt upp USA:s skuld och �ven delar av den europeiska. Kina producerar som sjutton och det �r bara en tidsfr�ga innan landet tar �ver rollen som v�rldens ledande ekonomi. Kina beter sig som den v�rsta kolonialmakt i Afrika och Asien; utarmar land och roffar �t sig cement, olja och kol. Men inte ens f�r den kinesiska kapitalismen �r resurserna o�ndliga. Om Kina forts�tter att v�xa i samma takt, skriver Steigan, kommer det �r 2035 knappt att finnas n�gon energi kvar till v�rlden utanf�r de fyra stormakterna EU, USA, Kina och Indien.

Kan kapitalismen �verleva dessa utmaningar? Nej, menar Steigan. Den kommer att l�gga krokben f�r sig sj�lv n�r gr�nsen f�r utsugning �r n�dd. Han ser framf�r sig en tid d� kapitalismen �verlever i enklaver och d�r resten av v�rlden l�mnas �t sitt �de. Sj�lv �f�respr�kar han i st�llet en �Kommunism 5.0� � en �ppen och demokratisk kommunism med vidstr�ckt statligt �gande.

David Harvey fr�gar sig samma sak i slutet p� sin bok, men har ett annat svar: �Ett rungande Yes it can!� Kapitalismen har en enast�ende f�rm�ga att �terskapa sig sj�lv och ofta sker det genom �kreativ f�rst�relse� � att �del�gga allt och b�rja om. Till exempel genom krig. Flera �r de kriser som �verkommits genom stora krig. Kapitalistklassen kommer att reproducera sin makt, skriver Harvey, men om det sker genom en ny uppfinning, genom krig eller genom att inf�rliva nya territorier vet vi �nnu inte.

Det vi vet �r att f�r att kunna beh�lla makten, m�ste kapitalistklassen f� v�rldens befolkning att acceptera tre saker. Att forts�tta l�mna �ver frukterna av v�rt arbete till dem. Att acceptera en galopperande milj�f�rst�ring. Och att stillatigande g� med p� den f�rs�mring av levnadsf�rh�llanden som vi bara sett b�rjan p� i s�dra Europa. F�r �ven om eurokrisen blir l�st, finns det inget som s�ger att de h�rskande klasserna kommer att ge oss �ter vad de tagit ifr�n oss. I ett svep har de lyckats s�nka l�ner, dra in pensioner och avskaffa kollektivavtal. Varf�r skulle de vilja backa fr�n dessa segrar? Nej, det �r klart att de inte kommer g�ra utan strid. Jag s�ger d� det: h�r trodde man att kapitalismen var n�got seri�st och ordentligt, representerat av alla dessa myndiga herrar i slips, och s� visar det sig att det �r ett fullst�ndigt vettl�st plundrande.

Kajsa Ekis Ekman

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: Johan Inger� och Charlie Weimers

F�rfattare: Anonymous
Rubrik: Johan Inger� och Charlie Weimers
Postat: 2012-02-08 03:01:29 (GMT 1)
�mne Svar: 0

Socialminister G�ran H�gglund st�rker nu Kristdemokraternas stab med tv� rekryteringar, Johan Inger� och Charlie Weimers.

Inger� �r nog mest k�nd just nu f�r sina mindre beg�vade ledartexter i Svenska Dagbladet. Vad m�nga kanske missat �r att han bland annat hyllar fr�mlingsfientliga Fremmskrittspartiet, tycker genusvetenskap �r lika med rasbiologi och tror svensk v�nster st�djer Al Qaida. En rolig grej man kan hitta p� hans blogg som han nu desperat f�rs�ker rensa upp �r ett konstigt semantiskt gr�l om hur "h�gerextremist" b�r anv�ndas. Men allt �r v�l en fr�ga om perspektiv. Bloggen �r l�st men som tur �r s� finns det mesta sparat i Googles cacheminne.

Weimers har sin bakgrund inom organisationer vars politiska f�rg g�r fr�n m�rkbl�tt till m�rkbrunt. Han var ledare f�r s�llskapet Engelbrekt d�r han bland annat f�rsvarade Sverigedemokraterna och deras motst�nd till "m�ngkultur". En ledamot i kristdemokraternas m�ngfaldsgrupp beskrev Weimers bakgrund i Engelbrekt s�h�r "KDU �r ju inte k�nt f�r att ha svartskallar eller homosexuella i styrelsen. Charlie Weimers har eller har haft �sikter mot invandrare och startade halvrasistiska Engelbrekt." Sen gick Weimers raskt vidare och blev ordf�rande f�r Kristdemokratiska Ungdomsf�rbundet. Hans styre har l�mnat sina sp�r i KDU i form av v�xande nationalism och fr�mlingsfientlighet.

S� varf�r v�ljer d� H�gglund att f�rst�rka med tv� personer som st�r n�ra olika grupperingar l�ngt ut p� h�gerkanten? Anledningen �r f�rmodligen att de h�ller p� att �ka ut ur riksdagen och m�ste bredda sitt valunderlag. Som det heter.

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: Dv�rgal�t

F�rfattare: Anonymous
Rubrik: Dv�rgal�t
Postat: 2012-02-08 02:52:23 (GMT 1)
�mne Svar: 0

Finansminister Anders Borg (M) rasar mot bankernas vinster som inte kommer kunderna till gagn. Det �r bra att han rasar, bankerna har nog gl�mt n�r han rasade mot dem senast, det var den 19:e november f�rra �ret. Och d� hade han inte rasat mot bankerna p� n�stan en m�nad (13:e oktober).

Borg �r flitig i sin kritik, f�r innan oktoberrasandet hade det bara g�tt fem m�nader sedan sist (31:a maj 2011), och innan dessa inte ens tre m�nader (2:a mars 2011). Och d� var det bara en m�nad efter att han rasat mot bankernas vinster som inte kommit kunderna till gagn (4.e februari 2011). Under 2010 rasade han bara mot bankerna vid tre ynka tillf�llen (13:e, 14:e och 27:e januari 2010).

Men under 2009 var han desto aktivare i sin kritik mot bankerna. S�v�l den 5:e mars, 2:a april, 2:a september, 4:e september som den 6:e september och 17:e november var orden h�rda. Och under 2008 rasade han b�de den 31:a och den 6:e oktober.

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Rockband, svenska

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-07 14:01:13 (GMT 1)
�mne Svar: 7

Flamingo Kvintetten
Distrotion
Candlemass
Cat rapes dog
Sexistor
LInda Bengtzing

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Anti Avsan

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-07 13:58:52 (GMT 1)
�mne Svar: 2

Anonymous skrev:

Anti Havsan?

Alla vet ju att det var SSI (den hemliga svenska milit�ra under�ttelsetj�nsten) som m�rdade Palme, d� de i sin obegr�nsade paranoia inbillade sig att han var hj�rntv�ttad av KGB, d.v.s. sovjetiskt spion och landsf�rr�dare. S�ga vad man vill om bejsb�lligan, men kapabla att skjuta statsministern och komma undan med det var dom knappast.

hur sv�rt kan det va? Det �r nog bara att ha en l�ng tunga mellan r�tt skinkor.

Svenska underr�ttelsetj�nsten har bara yttre bev�pnade operat�rer i Hamilton-filmer. P� riktigt �r det matematikerfarbr�der p� kontor eller i signalspaningsflygplan...ytterst oglamor�st och oballt

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Anti Avsan

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-05 03:16:02 (GMT 1)
�mne Svar: 2

Anti Havsan?

Alla vet ju att det var SSI (den hemliga svenska milit�ra under�ttelsetj�nsten) som m�rdade Palme, d� de i sin obegr�nsade paranoia inbillade sig att han var hj�rntv�ttad av KGB, d.v.s. sovjetiskt spion och landsf�rr�dare. S�ga vad man vill om bejsb�lligan, men kapabla att skjuta statsministern och komma undan med det var dom knappast.

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: Anti Avsan

F�rfattare: Anonymous
Rubrik: Anti Avsan
Postat: 2012-02-02 02:02:40 (GMT 1)
�mne Svar: 2

Anti Harald Avsan

Anti Harald Avsan, var p� plats - iaktagen av flera vittnen som k�nde igen honom - vid Dekorimah�rnan (d�r mordet p� Olof Palme begicks) - minuten f�re modet.

Det var ju inget superkonstigt med att han r�kade vara d�r - men han s�gs �ven b�ra vapen i byxlinningen (civilkl�dd dagen till �ra) och h�rdes prata i Walkie-Talkie minuten innan mordet:

Citat:

NN: - "Nu kommer dom"
Anti Avsan: - "Jag �r igenk�nd, vad ska jag g�ra?"
NN: - "Skit i det - g�r det du ska!"

AA var allts� p� plats och hade med sig vapen - han borde ha haft synnerligen goda m�jligheter att genomf�ra ett envars gripande i anslutning till mordet... om inte... det var han som ..... hmmmm...aj,aj,aj...

F�r man inte g�ra - inte bra....

K�lla: Sven An�r, Granskningskommisionen f�r Palme-utredningen, G�sta S�derstr�m (Ingick officiellt i f�rsta polispatrullen p� plats efter mordet)[/img]

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Sverige

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-02 01:53:58 (GMT 1)
�mne Svar: 38

�ven landet d�r en statsministerm�rdare tycks h�llas om ryggen av polis och �klagarmyndigheter och kanske �ven h�gt uppsatta politiker.

Den d�varande piketpolisen (�ven medlem i baseball-ligan (ett g�ng poliser vid Norrmalmspolisen som roade sig med att misshandla och m�rda personer de inte tyckte om)), numera r�dmannen vid Stockholms tingsr�tt och moderate ledarmoten av Sveriges riksdag - Anti Harald Avsan, var p� plats - iaktagen av flera vittnen som k�nde igen honom - vid Dekorimah�rnan (d�r mordet p� Olof Palme begicks) - minuten f�re modet.

Det var ju inget superkonstigt med att han r�kade vara d�r - men han s�gs �ven b�ra vapen i byxlinningen (civilkl�dd dagen till �ra) och h�rdes prata i Walkie-Talkie minuten innan mordet:

Citat:

NN: - "Nu kommer dom"
Anti Avsan: - "Jag �r igenk�nd, vad ska jag g�ra?"
NN: - "Skit i det - g�r det du ska!"

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: WHACKIPEDIA

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-02-02 01:13:23 (GMT 1)
�mne Svar: 88

Anonymous skrev:

Genialitet f�r n�stan aldrig den uppskattning den f�rtj�nar. Det effektivaste s�ttet att motverka putslustigheten skulle antagligen vara att bittert sl� ned p� putslustigheterna �r ut och �r in, tills hela ordboken avstannat p� grund av leda och vanmakt.

1-0 till Anonymous.

Hur hittar man v�gen till n�rmaste oberoende ordbok p� internet?

N�gon?

Whackipedia - ORDBOKEN - Fyll p�! :: RE: Sverige

F�rfattare: Anonymous
Postat: 2012-01-21 18:11:37 (GMT 1)
�mne Svar: 38

Landet d�r en del av ens d�dsorsak var att man ringde ambulansen, d�r en utrikesminister helt �ppet har blod p� sina h�nder, d�r skandalen som samh�llsf�rb�ttrare �r ett minne blott - kvar endast som underh�llning, d�r man v�ger bl�jor i vinstintresse, d�r personer f�dda p� 1920-talet f�r ta emot d�dshot p� sitt sista hem i livet, d�r en amerikansk n�jesindustri har h�nder in i suver�na staters r�ttssystem, d�r bl a 350.000 f�glar d�das varje dag i helt i on�dan, d�r i det landet, hoppl�shetens rike, d�r finns ocks� hoppet i m�nniskor. Mycket m�rkligt allting..